Jag håller på att bli förkyld. Fuuuuuck! Jag är aldrig förkyld :( I morse var faktiskt en sådan morgon då jag var så hemskt trött att det måste vara olagligt. Jag var faktiskt inte ens säker på att jag skulle orka ta mig upp ur sängen. Inte bra. Så tänker jag ALDRIG. Och då menar jag verkligen aldrig. Att sjukskriva sig finns liksom inte ens i min ordlista. Jag vet inte hur man gör. Vem ska jag ringa? Vad säger man?

I morgon får jag i alla fall min sadel, det ska bli såååå skönt att äntligen kunna rida ordentligt. På tiden. Min buspålle har på tok för lite att göra och för mycket tankar som snurrar i hjärnan. Den som saknar hjärnceller alltså. Någon dag, lördag kanske, eller söndag ska jag försöka ta mig över kraftverksdammen så jag kommer in i skogen. Om jag vågar.

NU ska jag i alla fall sova så jag orkar upp i morgon. Möjligen.