Jag har uppdaterat texten om form o framridning lite, sånt som inte kom med igår.

Ett litet tillägg bara, nej det är klart att de som använder sig av "dålig ridning" inte gör det för att de hatar hästar! Jag är övertygad om att de älskar hästen (fast glöm inte att det ändå är ett arbetsredskap som ska ge pengar i börsen), Problemet är att hästarna har inte önskat att få bli tävlingsindivider. De är djur med djurs behov. Därför är det vår SKYLDIGHET att se till att träning bedrivs på ett humant (heter det så när det är djur? Etiskt?) sätt med försök att tillgodose hästens naturliga behov så gott det går. Jag tror inte att de har det dåligt på träningsanläggningar, men inte fasen är det naturligt i alla fall.

Jag tänkte att jag efter många om och men äntligen ska göra ett kort inlägg i det här med hästars tävlingsform och framridingsmetoder.

Först och främst, det som jag blir heligt förbannad på är att man inte får ha åsikter om man inte är elitryttare själv. Varför inte? Som många av oss vet så är man som allra bäst från läktaren så varför ska man inte kunna få ifrågasätta ridning och domslut då? Att som motargument mena att "Jamen gör det själv då om det nu är så himla lätt" är absolut inget godtagbar ursäkt! Det är svårt, alla vet det, men kan man inte visa upp sin häst på ett trevligt och korrekt sätt så kanske man inte är färdig för tävling? Och väljer man att trots detta visa sig på banan ändå så är det domarens skyldighet att döma det som sker innanför de vita staketen. (Oavsett efternamn, stam eller tvivelaktiga metoder hemma/på framridning)
Jag anser mig, trots att jag verkligen inte är någon elitryttare, ha förmågan och kunnandet att avgöra vad som är god ridning eller ej och god hästhållning. Ja, jag har sett det med egna ögon, och nej, allt är inte ögonblicksbilder.

För det första så måste vi skilja på dålig ridning och hästar som inte är nog starka. Jag ska försöka förklara vad jag tänker, i mitt huvud  låter det bra, frågan är om jag kan förmedla det i text.
Att rida hästen rund och låg är inte djurplågeri. Rollkur kom till för att klara av för heta hästar och genom att rida dessa hästar med överböjd hals ökade man kontrollen. Fine. Att rida djup är inte farligt, MEN när man i denna djupa form lägger till spänning och kraft då blir det djurplågeri. Men det är lika mycket djurplågeri att rida över tygeln och sparka och dra där också (fast det ser man inte lika ofta på grund av bristfällig utbildning av ryttare som tror att eftergift endast handlar om huvudets position. Där av denna fixering vid att få NER huvudet).

Yngre hästar vill gärna lägga sig runda och djupa, de orkar helt enkelt inte bära sig bättre. Det optimala är ju så klart att i den låga formen få fram näsan men det är inte alltid det lättaste, dock borde det så klart vara det som vi strävar efter. Om näsan kommer fram kan hästen bära sig i sin överlinje, det kan den INTE om den går bakom lod. Den unga hästen orkar inte, okej träna den att gå fram till bettet men sitt för sjutton inte ner på den!! Om den inte orkar bära sin hals och huvud korrekt själv, hur ska den orka det när du sitter ner på den då???

 Som ni vet så är jag absolut ingen förespråkare för LDR men det skulle vara trevligt att för en gångs skull få se bilder som är tagna i början av hästens språngkurva. De bilder som cirkulerar nu (på bla Andreas Helgstrand) är alla bilder (som jag sett) tagna i sista fasen av språnget då hästen endast har ena frambenet i marken. Vad som helst kan se förskräckligt ut då. Ja, att han drar i munnen det ser vi, men i en annan del av språnget kommer det att se helt annorlunda ut. Och ja, den är spänd, alla kan bli spända. Men borde man inte träna mer om den inte klarar av en framridning. Tävlingsprestationen kan ju knappast bli optimal med den stressig framridning. Så klart att man måste kunna träna på framridingsmomentet också, men det kan ju dessutom vara så att vi har avlat fram för stressiga och känsliga hästar som behöver måååånga mer års träning på hemmaplan innan tävling. Varför ha bråttom ut på tävling?? Jo, för att pengarna, uppfödarna och ägarna styr det. Det är inte så noga om hästen har sin peak när den är 11 år, det finns ju alltid nya hästar att tillgå!

Varför har vi skjutit så snett med aveln då? Jo, det är nästa grundproblem. Varken domare eller publik verkar kunna se skillnad på spänning och spänst! Bonnatrav är tydligen ett vinnande koncept dessa dagar. Hopphästarna är inte alls lika stressade som dressyrhästarna men hoppning är heller ingen bedömningssport och en spänd hopphäst löper stor risk att plocka med sig lite bommar runt banan. En spänd dressyrhäst viftar lite extra med sina framben och krullar ihop sin hals, och vips! Extra höga poäng!

Hur ska vi bli kvitt detta kan man fråga sig? Jo, om domarna lär sig att se skillnad på spänning och spänst och slutar premiera det första så kommer också aveln att gå mot mindre spända hästar och rollkuren kommer inte längre att behövas! (Nu verkar ju några nötter ha fått för sig att hyperflexion är nyttigt för hästen, men jag tror och hoppas att det kommer att försvinna i och med att syftet för kontroll minskar)

Sen en liten uppmaning, NEJ NI ÄR INTE SNÄLLARE MED HÄSTEN OM NI SPÄNNER KINDKEDJAN PÅ KANDARET LÖST!!!!!!!!!!!!! Det enda som händer är att stången inverkar på fel sätt och skapar obehag för hästen. 45* och inget annat, tack.


PS nu orkar jag inte skriva mer, får bli en annan dag :)