Sidor

tisdag 22 april 2008

Är du nöjd med dina val i livet?

Är du förvirrad? Det är inget mot för vad jag var.

Design har blivit pappa. Tydligen så har han tjuvbetäckt Fleur-Fleur och ingen har märkt något. Nu har vi i alla fall fått förklaringen varför hon var så tjock. Tyvärr får fölet bara grå papper eftersom Des inte är godkänd, men om det är någon som är intresserad av att köpa ett fuxföl e. Design - Riccone så kan de ju höra av sig. Det är Donnerhall-blod så passa på!


Tydligen så är det någon som också har insett att man inte kan lita på folk hur som helst...

måndag 7 april 2008

En annan sak som jag kom på...

... Dessa så kallade fotbollspelare, om man ger dem öppet mål nog borde de väl klara av att göra mål då? Även i verkliga livet. Eller?

Banbrytande forskning!

För er som är intresserade av att veta så spelar det ingen roll hur många gånger man lägger patiens, man vinner ändå inte mer. Det är enbart slumpen som avgör.


Och fråga mig inte ens hur jag har kommit fram till det här.

Hm...

Det där kändes bara ... konstigt.

lördag 5 april 2008

En liten berättelse om min bil...

Jag och min bil är ett riktigt par. Från början ville jag att min bil skulle vara en hon men jag listade snabbt ut att med alla brister så var det nog en han ändå. Med tiden har det blivit en Han med stort H. Ibland kallas den även för Fårrden, och ibland för Svarta faran, det beror på vad för hyss den har hittat på. Men jag kan också säga, att trots alla gånger jag har slitit mitt hår och varit frustrerad så älskar jag honom ändå. Visst, vi bråkar ibland och någon gång har jag även hotat att skaffa mig en ny. Men innerst inne så vet jag att innan jag har en bättre att gå över direkt till så tänker jag inte stå ensam.
Okej, nu låter det vrickat. Men jag pratar om bilar nu, tänk på det, inte riktiga Män (ja, med stort M. Inga möss).

För snart ett år sedan kom min pappa hem med min blivande bil. Jag hade inte sett den och det var en smärre chock att få se att det var en upphottad farfarsbil. Tonade bakrutor, baslåda och en liten vinge. Jeez.

Det tog inte lång tid innan problemen började. Nu i efterhand har jag bröjat fundera om inte pappa bara ville ha en bil att skruva i. Och skruvat, det har han gjort.
De första problemen var motorstoppen. Eller, inte motorstoppen i sig, det var att bilen inte gick att starta då den hade stannat. Jättekul när jag skulle öva start i backe borta på Ing 3... Så, pappa fixade och skruvade, misstänkte att det var fel på tändningslåset så det byttes ut. Om problemen slutade? Icket. Bilen lämnades in på verkstaden. Sen funkade den. Ett tag. Ända fram till dagen innan jag skulle åka till Halmstad. Pappa skruvade. Bilen funkade. Bilen funkade till och med så bra att den rullade hela vägen till Halmstad utan att säga ett knyst. Att vi dock inte hade matat den ordentligt var ju en annan sak. I Stockholm blev den hungrig och jag hann bli lite nervös, men den orkade i alla fall nästan ända fram till pumpen, vi behövde bara knuffa ett par meter. Vi rullade vidare till Halmstad, jag skickade hem pappa, jag körde utan problem. I en vecka. Var och handlade en dag, när jag skulle hem ville den inte starta. Satt på parkeringen i några timmar och glodde, bilen startade inte. Jag frågade en väktare om han ville hjälpa mig att springa igång den. Det ville han inte. Jag väntade ett tag till och plötsligt, utan förvarning startade den!
Nu ville vi veta vad felet var. Solenoiden var det som misstänktes, eftersom det verkade som att problemen var störst när det var riktigt varmt. En bekant till familjen som bor utanför Lund, köpte en ny startmotort och lovade att byta den nästa gång jag var ledig. Fram till det var jag helt enkelt tvungen att försöka parkera i lutning så att det skulle gå lätt att rulla igång om jag var ensammen.
Okej, startmotorn byttes alltså ut men tydligen så var det inte det som var felet. Istället var det så att på något vis så var det fel mellan startnyckeln och starmotorn. Det fixades med en tjuvkoppling. Allt var frid och fröjd, jag och min bil rullade glada i hågen iväg och problemen var ur världen.
Till jag en dag skulle svänga in på gården och lysena slocknade! Hjälp! Hela bilen - svart! Vad gör man då? Det första man gör är i alla fall inte att släppa bromsen, trots att det till slut visade sig att det var det jag borde ha gjort. Det var nämligen så att någonstans var det kortslutning som gjorde att när jag bromsade slocknade lysena, när jag blinkade var det bakljusen som blinkade och när jag körde var det blinkersen som lös.
Sen passade inte vinterdäcken, så det fick införskaffas nya. Men jag antar att någon blev glad, fyra fina däck och en julblomma, det hade i alla fall jag blivit.
Jag körde hur som helst hem igen, och bilen gick fint (utom det där med lamporna då, men...).
Pappa fixade lamporna, bilen gick som tåget. På nyår fick pappa för sig att han skulle hissa ner rutan, det skulle han inte gjort! Den gick nämligen inte att hissa upp igen. Stå ute på Torpgärdan halva nyårsnatten med öppet fönster, ingen smart idé. Jag frågade Tommy om han ville hjälpa mig att mota bort eventuella ligister. Det ville han och han mumlade även något om skjutvapen. Som tur var så var det visst inte någon som var intresserad av den.
Nu funkar hur som helst elhissarna igen, och jag har ingen aning om vad felet faktiskt var.

Jag tror att det var allt. Jag har säkert glömt något, men jag uppdaterar i så fall. Men vad jag ville säga med det här var: även om jag är kräsen så kan jag se ljusglimtar i de mest hopplösa fall! Det gör inget om inte andra är så förtjust i den, det gör inget att andra skrattar åt den - det är min bil och jag gillar den!

Snö?!

Varför snöar det? Jag trodde att det var dags för vår nu?
Jag hade tydligen fel.

fredag 4 april 2008

4:e april

Idag har jag vart duktig och köpt nya skor att springa i. Mina gamla råkade hamna i stallet och nu läcker de från alla håll. Inte bra. Köpte ett par nya fräsiga med mycket stötdämpning så att mina knän ska hålla i alla fall lite bättre. Och så köpte jag ett till knästöd så att jag har till båda benen nu. Så att jag sliter ut båda samtidigt, istället för ett i taget tänkte jag.

Så nu blir det att träna av! Kom igen!

torsdag 3 april 2008

Hallå?

Jag sitter här och lägger patiens på datorn. Det går ganska illa. Jag har lagt ungefär 100 omgångar ikväll och fått ut tre. Max.
Och det var då jag kom att tänka på; om jag inte ens klarar av att lägga patiens längre, hur ska jag då klara av allt det andra? Hur kan jag ens tänka på att försöka ta tag i de svårare sakerna i livet när jag inte ens klarar av något så simpelt som patiens.
Det är ju inte konstigt att det mesta går skit just nu.

Skratta inte jag är allvarlig.

Ni vet att ni älskar mig!

Eller hur?

Jag vet att jag inte borde bry mig, men var håller du hus?!

Grattis...

... till mig själv. Varför då? Jo, för att det är ett himla elände just nu. Jag har inte mest flyt i världen känns det som.
Tack, det här har jag ordnat bra.

onsdag 2 april 2008

Nej.

Nej. Nej nej nej. Nej.

Hm...

Här en dag när jag funderade på vad jag ville göra med mitt liv kom jag att tänka på alla olika yrken som jag hade planerat att ta. Först ville jag bli isprinsessa. Sen ville jag bli ridande polis. Och ridlärare och beridare och säkert en massa annat också.
Jag är fortfarande inne på det där beridarspåret. Men vill Design verkligen flytta till Tyskland?

Äsch, jag kanske struntar i det och blir ridande polis i alla fall? Eller, nä.

tisdag 1 april 2008

April april, förresten!

Jag hade ju alldeles glömt... Det är ju 1:a april idag! Någon som blivit lurad ännu? Jag tror inte att jag har det. Men å andra sidan så är det nog inte svårt att lura mig. Godtrogen som jag är. Och lite naiv.
Jag tänkte här en dag att det verkade som att jag mest drog till mig lurendrejare. Jag måste sluta tro så gott om folk!
Men, poängen var att jag antagligen blev lurad redan tidigt och att det antagligen är någon som garvar åt hur himla lätt det gick.
Okej! Det räcker nu! Berätta vad det var istället! Tack.


Solen skiner, ikväll ska jag på basket, jag har ätit lunch på stan och jag är allmänt glad. Det firar vi med en kul lyssning från tjuvlyssnat.se;

Klockförsäljare: Hallå, extra fin klocka för halva priset!
Hobbyturk går förbi.
Säljaren: Hallå, köp en klocka för halva pris.
Hobbyturk: Oh, förlåt kompis, inte tala svenska.

Kommunarbetare

Jag funderade på en sak. Varför behöver man vara minst fyra personer för att såga ner ett träd och plocka upp några pinnar? Just nu är det ett gäng här utanför som inte gör egentligen någonting. Två stycken sitter i varsin grävmaskin, en sågar ner ett träd, en tittar på och tre stycken står vid en bil och hänger. Plus att jag antar att det är minst tre stycken i barracken också, det var det i alla fall igår. Och rast, låt säga, varannan timme?
Fast idag är jag ändå lite imponerad av dem, klockan är tre och de jobbar fortfarande. I fredags grävde de lite mellan sju och åtta, sen tog de rast till tio och åkte hem. Alltså?

Design går sin första dag utan täcket idag, mycket mysigt!

Flytt!

Har flyttat min blogg från http://vain.sprayblog.se/ . Alltså är det nu istället hit ni ska vända er och vill ni läsa gamla inlägg vänder ni er dit!