Det där med att blogga ofta är inte min grej. Borde verkligen försöka att skriva ibland så att jag kommer ihåg vad jag har sysslat med om en sådär 10-15 år när jag börjar bli senil.
Vargavintern är här nu, det är galet kallt ute och inte verkar det bli bättre. Mina stackars hästar får sova inne titt som tätt och eftersom det verkligen inte är bra för Sugar att vara i stall hoppas jag att vädret snart vänder.
Den rödhåriga är hemskt fin också men det är ingen höjdare att inte ha vettig ridbana vintertid. Kan skritta och trava om jag har tur på den jag har, men eftersom den är rund och liten är det svårt med skolorna till exempel. Vi har i alla fall varit ambitiösa med kandaret ett par gånger i vinter när det varit lite varmare.
Skulle behöva träna mer på bytena också om det ska bli något MSV B i år, och nu är jag så less på LA-programmen så det SKA det bli. Men då måste vi sätta bytena på träning först och tyvärr kan jag ju inte träna på dem vintertid. Och det är ju då man ska lära in nya rörelser.
Här pågår ridlektionerna för fullt också och vi har tre veckor in redan uppfyllt avramligskvoten för den här terminen. Tyvärr en liten otäck avfallning i måndags med en bruten arm och armbåge ur led. Så himla otur då det verkligen inte gick vilt till men tjejen landade helt fel. Hon var dock verkligen en riktig tuffing om inte rörde en min eller fällde ens en tår. Och eftersom hon rörde på alla fingrar och kunde öppna och stänga handen så fick hon sitta upp igen. Herregud, hade jag vetat att det var så illa hade jag aldrig, aldrig kommit på tanken men då hon inte hade slagit huvudet eller själv tyckte hon hade ont så är det ju som bra om de sitter upp igen för att inte bli rädda. Nu är det tyvärr en lång sjukperiod för henne och jag hoppas, hoppas verkligen att hon inte tänker sluta med ridningen. Ska fara och köpa nåt smarrigt godis och nåt kort till henne från mig och gruppen i alla fall.
Tills nästa gång....
